Fredric Karén, chefredaktör för SvD, skriver idag att det är ”dags att träna upp vår litterära kondis”. Han beskriver alla föräldrars dröm att komma på sina barn med att smygläsa en bok under täcket med ficklampan tänd, ”bara ett kapitel till, snälla.” Han menar att den bistra verkligheten är att skenet kommer från en mobil och boken har ersatts av en skärm, bokstäverna av bilder i ett Instagramflöde.
Jag blir så trött. Tänk att representanter för gammelmedia fortfarande verkar skitskraja för ”ny” teknik. Vad är det som säger att ungen inte lika gärna läser en roman på mobilen? Jag vet att det än så länge är färre som läser romaner på mobilen än kollar Instagramflöden, men med den där attityden cementeras en uppfattning som inte alls behöver vara sann. Det är också värderande. Jag kommer att tänka på den där reklamfilmen där en kille säger till sin kompis att sport där man inte blir svettig, det är ingen sport.
”Förändringen förklarar föremålet” lär vara den korrekta översättningen av Marshall McLuhans uttryck ”The media is the message”. (Jag har tipsat om Gustav Martners blogginlägg om den segslitna missuppfattningen tidigare och det är fortfarande alldeles lysande – läs!) Betydelsen är alltså att ett föremål med tiden används till något helt annat än det var tänkt. Ett tydligt exempel är att mobilen inte enbart används till att samtala i. Det är spännande. Se möjligheterna, inte hindren.
Lästips! Hanna-Karin Grensmans krönika i Internetworld, ”Myten om det skadliga Internet” >>