Vill du dra dig undan ibland, tacka nej till vännerna bara för att få vara i fred ett tag? Nu pratar jag inte om en helg då och då, utan om en längre period. Kanske är du på väg in i en kreativ process, utan att vara medveten om det. Jag hoppas att det är så för egen del. Den senaste tiden har jag fått belägg för det.
I veckan träffade jag vännen och författaren Lina Wolff som släpper sin första roman nästa år. Hon kom på besök till Ädelfors folkhögskola där Elisabet Norin och jag hade uppstart av kursen ”Skrivarlinje på distans”. Lina berättade om sin skrivprocess. En av hennes inspiratörer är Patricia Highsmith som skriver i sin bok ”Plotting and writing suspense fiction” att du ska undvika umgänge som dränerar dig på energi, särskilt när du vill få något gjort.
”Jag har många vänner, men jag träffar dem helst inte”, sa författaren Anne Swärd och skrattade när hon besökte kursen ”Skrivlust” i somras. Hon beskriver sina skrivperioder som utdragna kaos som pågår i månader och då kan jag föreställa mig att man helst vill vara ifred och slippa kallprat.
Bengt Renander beskriver i sin bok ”Konsten att lyssna” självet som ett utrymme, inte ett innehåll. Självet är det som härbärgerar personligheten, alltså innehållet som består av tankar och känslor, beteenden osv.
Allt som skapas behöver ett utrymme att skapas i. ”När vi börjar identifiera oss med tomrummet, som faktiskt är den största delen av oss, så identifierar vi oss med det som är förutsättningen för att något ska kunna skapas”, menar Bengt och så citerar han Laotse, grundaren av taoismen:
”Användbarheten hos en vattenkaraff finns i den tomhet där vattnet kan förvaras, inte i formen av vattenkaraffen eller det material den är gjord av.”
För mig är det en tröst att tänka på det här, särskilt när jag upplever att jag har svårt att sätta gränser. Ibland är jag som en tvättsvamp och om jag inte är på min vakt fylls jag och blir mer fokuserad på innehållet än själva behållaren. Nu har jag haft en period när jag dragit mig undan och det är väldigt skönt. Samtidigt känner jag en allt större lust att komma igång med skrivandet igen. Eller måleriet. Hjärtat vet.
Känner du igen dig?
Oh ja vad jag känner igen mig:-)
Tack för att du delar med dig av dina kloka reflexioner.
Kram
mmm känner igen mig, men i ett större perspektiv där skrivande bara är en del av något, en utvecklingsprocess. en kreativ process är ett fint begrepp som kan rymma många betydelser – tex en tomhet som handgripligen längtar efter att fyllas på…
eller som längtar efter att handgripligen fyllas på 🙂
Helt rätt EL. Jag kan tipsa om Eva Sanners fina bok ”Det sjunde steget” handlar om kreativitetens sju faser. Den sjunde och sista beskrivs så här:
”Sjunde steget: TILLBAKA TILL TOMHETEN
Du är färdig och lämnar ifrån dig det du har skapat, ut i världen som förhoppningsvis tar emot det med öppna armar. Släpp taget. Låt dig själv bli tom. Vänta in din egen riktiga skaparlust och fall inte för frestelsen att fylla tomheten med mer aktivitet, tevetittande eller överdrivet ätande eller shoppande. Var snäll mot dig själv och vila. Tids no sluts cirkeln och du börjar känna den pirrande förväntan – och får en ny idé.”