Det är det nya årets andra dag och jag har inte skrivit en rad, men jag väljer att inte hetsa upp mig för det. Jag tror inte att det jag gör nu sätter sin prägel på resten av året.
Jag har inte heller skrivit någon lång lista med löften som ska infrias. Jag vill undvika att känna skuld när året är slut. Någon föreslog en önskelista istället, men det känns passivt, som att sitta och vänta på den goda fén. Jo, jag tror på magins kraft, men den behöver en spark i ändan.
Den energi som får foten att kicka igång magin med kraft är Viljan, men inte vilken vilja som helst. Jag föreställer mig Viljan som fyra systrar. Den goda, den starka, den skickliga och den andliga. De finns i mig, alla fyra, men jag har ägnat alldeles för lite tid åt dem, inte visat dem min uppskattning när de har hjälpt mig.
”Det ena du vill, det andra du skall, så plägar det gå i dylika fall” sa min mormor när jag var liten och envis och stampade med foten i golvet. Ibland slinker det ur mig, av bara farten. Jag skrattar, trots att det finns ett allvar under ytan. Stark vilja förväxlas ofta med envishet, och att vara envis ses sällan en positiv egenskap. Varför?
Kanske behövs det ett och annat hinder för att Viljan ska visa sig? Jag tror att jag ska fundera över vad jag verkligen vill med 2010. Vad hindrar mig? Och vad vill du?